Publius Bekännelse

Skrivkramp och kvittrande fåglar

03.04.2026

Eller skrivkramp, ett undvikande kanske är det närmaste jag kommer i beskrivning. Det är sällan jag har skrivkramp, men att ta mig fram till wordfilen och släppa ut allt konstigt ur huvudet tar märkliga omvägar, så som nu då jag skriver ett blogginlägg i stället ... Kreativt ... Men här sitter jag lite idylliskt med en kopp kaffe och lyssnar på fågelkvitter i ena örat och Fleurs Du Mal på det andra. Innan dess blev det en stund med min nya passion Bild-generering med AI. Försöker trycka undan hur mycket kw jag förbrukat i någon datahall. Men möjligheten att ta bilderna man har i huvudet och få de på pränt är magiskt, något som annars kostat en förmögenhet via någon begåvad människa. Sedan kommer insikten, någons passion och möjlighet att tjäna en slant extra försvann.

Detta är väl inget nytt. Jag mins min kusin som är fotograf och drivit egen firma berätta om ett fördrag han höll om fotografering där en åhörare efteråt visar upp sin portfolio för honom. Han hade tagit ledigt ett år och åkt runt hela världen och tagit bilder värda National Geographic framsida, men inte fått sälja någon på grund av att internet svämmade över av digitala bilder tagna av amatörer som tack vara bildtekniken var i världsklass. En bransch som mer eller mindre dog under ett decennium.

Vi ser något liknande inom musikbranschen just nu och brottats med samma utmaning inom författarskapet. Vissa röster ropar på förbud, men rent historiskt har de som ropat på förbud när det gäller nya tekniker blivit överkörda, lite som att försöka stoppa ett tåg genom att ställa sig på spåret. AI är här och gör redan avtryck inom min bransch och som författare (om man inte lyckas övertyga något traditionellt förlag) tvingas man ta den stora ekonomiska risken då alla stödfunktioner du har behov av redan tagit betalt innan boken kommit ut. Här känner jag att det finns möjligheter till förenklingar.

Men … vad händer när AI fullt ut klarar av att skriva romaner med klass, det är nära, men inte riktigt där än. Vad har vi då kvar för alternativ? Om det inte går att stoppa ett skenande tåg, så kanske man får lägga ett stickspår i stället. Någon typ av märkning som garanterar läsaren att det är en bok skriven av en människa och som vanligt lämna till läsaren vad de vill läsa.

Share
Spänningsroman